OMXS30 – det viktigaste aktieindexet på Stockholmsbörsen

OMXS30, även känt som OMX Stockholm 30, är ett aktieindex på Stockholmsbörsen (Nasdaq Stockholm) över de trettio aktier som är mest omsatta där. Aktieindexsammansättningen på OMXS30 revideras två gånger om året, i januari samt i juli. De aktier som kvalificeras till att vara med i OMXS30 är de som har haft störst omsättning under den senaste halvårsperioden, räknat sju månader från varje halvårsrevidering.

OMXS30 ’s historik och nutid

Stockholmsbörsen har funnits sedan slutet av 1600-talet, och var på den tiden en fysisk marknadsplats i Stockholm. Där bedrevs varuhandel mellan handelspersoner och borgare. Börshuset i Stockholm byggdes i slutet av 1700-talet och fortsatte fungera som en handelsplats för såväl värdepapper som för andra varor. Med tiden har Stockholmsbörsen blivit alltmer inriktad på just värdepapper av olika slag såsom aktier, fonder och obligationer. Tidvis har staten haft monopol på börshandel i Sverige, men sedan 1990-talet har börsen varit privatiserad och bolagiserad.

OMXS30 och börsen idag har funnits på Stockholmsbörsen sedan 1986 och är i dagsläget ett av de viktigaste aktieindexen på den svenska marknaden. Börsutvecklingen har har sedan sin uppkomst både haft uppgångar och nedgångar. Under de senaste åren har börsen generellt haft ett ökat rörelsemönster. En anledning till detta är att ekonomiskt kapital kan röra sig friare än exempelvis materiella produkter. Då pengar har en förmåga att öka i värde om de placeras i en domän som innebär avkastning har det också inneburit att alltfler har börjat investera sina pengar i bland annat aktier. Handeln som bedrivs på OMX30 idag sker elektroniskt.

De bolag som är listade på OMXS30 hör vanligtvis till någon sektor som finns med i Global Industry Classicifation Standard, vilket är ett branschklassificeringssystem för företag som är börsnoterade. Sektorerna som räknas till klassificeringssystemet är: energi, material, industrivaror och industritjänster, sällanköpsvaror och sällanköpstjänster, dagligvaror, hälsovård, finans, informationsteknik, teleoperatörer, kraftförsörjning och fastigheter.

Vad innebär det att OMXS30 är ett aktieindex?

Att OMXS30 är ett aktieindex innebär helt enkelt att det är ett index över vissa specifika aktier, i det här fallet de 30 mest omsatta sådana. Index är en typ av numerisk skala, vilken används för att kunna jämföra värden med varandra och på så sätt kunna se förändringar över tid. Det gör att man kan se om värdet för olika index och aktier rör sig uppåt, neråt eller är kvar på samma position. Förändringarna som sker förstås ofta som en funktion av tiden tillsammans med de övriga omständigheter som påverkar marknadsrörelserna. Ibland kan det sägas att ”börsen” stiger eller sjunker, men vad som åsyftas med detta är oftast att ett specifikt index har stigit eller sjunkit.

I aktieindex finns det ofta en referenspunkt och en startpunkt, vilket kan göra det lättare att jämföra olika aktieindex med varandra. Det är vanligt att punkten sätts vid 100, men detta kan skilja sig åt. När ett index stiger innebär det att det sammanlagda värdet för de underliggande aktierna i det specifika indexet har ökat, och när ett index sjunker innebär det att det sammanlagda värdet för de underliggande aktierna i det specifika indexet har sjunkit. Detta ger en indikation på de övergripande rörelserna, men behöver inte per definition säga någonting om hur en specifik aktie på aktieindexet har förändrats.

När man pratar om aktieindex brukar det göras en åtskillnad mellan å ena sidan prisindex och å andra sidan avkastningsindex. Prisindex är det index som visar hur kursutvecklingen hos de underliggande aktierna ser ut, och avkastningsindex är det index som dessutom innefattar utdelningen av aktierna för att ge en uppfattning om hur avkastningen hos placerarna ser ut.

Aktieindex är en av de vanligaste indextyperna, men utöver denna finns det även andra index såsom branschindex och listindex. Dessa är ofta underliggande index till aktieindexen.

Att beräkna ett index’ procentuella kursuppgång behöver inte vara särskilt svårt. Allt man behöver göra är att ta två indexvärden och sedan dividera dem med varandra. På så sätt får man ut den procentuella värdeökningen eller värdeminskningen som skett mellan de två tillfällena. Till exempel: Om OMXS30 idag har ett kursvärde på 1501 och för en månad sedan hade ett kursvärde på 1408 innebär det att den totala procentuella förändringen som skett under denna tid blir 1501/1408=1,06 – vilket alltså innebär en ökning med 6 procent.

Prisviktat index och marknadsriktat index

Att ett index är prisviktat innebär att det är aktiens pris, inte dess totala börsvärde, som viktas i ett index. Det sker genom att att samtliga aktiekurser i indexet räknas samman, och därefter divideras med antalet aktiekurser man räknade ihop. För att få en så precis uträkning som möjligt av detta kan man använda sig av särskilda divisor vilka ser till att aktiesplittar och liknande korrigeras. Ett exempel på prisviktat index är Dow Jones Industrial Average. När ett index styrs av prisviktade aktier innebär det att det inte spelar någon roll om en aktie är dyr eller billig, då dessa gemensamt kommer att påverka aktiekursen lika mycket. En kritik som ibland riktas mot prisviktade index är att de inte tar hänsyn till marknadsvärdet för aktierna utan enbart gör beräkningar utifrån aktiernas pris, vilket kan leda till ett resultat som kan uppfattas som missvisande.

När ett index är marknadsriktat innebär det att bolagen på indexet viktas utifrån deras marknadsvärde. Detta innebär att de aktieförändringar som kan ses baseras på varje individuell aktieförändring som har skett, vilket kan ge en tydligare bild av hur värdeförändringarna ser ut för en viss aktie. En kritik som kan riktas mot detta är att aktier som rör sig upp och ner väldigt mycket eller väldigt snabbt kan göra att resultatet som ses inte är särskilt tillförlitligt.

Varför är OMXS30 så viktigt?

Anledningen till att OMXS30 är så viktigt är framför allt för att det visar de trettio mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen samt utvecklingen av dessa. Det innebär alltså att det är det indexet på Stockholmsbörsen som det handlas mest på, vilket gäller för placerare som är både nationella och internationella, privata och professionella. Det är vanligt att investerare vänder sig just till OMXS30 när de vill skapa en Sverigeportfölj, då omsättningen på dessa aktier är så hög samtidigt som det finns olika försäkringar att ta till om man skulle vilja skydda sin aktieportfölj mot exempelvis kursfall.

I och med att OMXS30 är ett marknadsviktat index innebär det att ju högre börsvärde ett bolag har där, desto mer påverkar det indexrörelserna. Med andra ord handlar det inte enbart om hur aktier rör sig utifrån sitt pris, utan om hur bolagens marknadsvärde är.

Oavsett om man själv handlar på OMXS30 eller inte så finns det flera anledningar till att aktieindex kan vara betydelsefulla att ha koll på. Informationen man kan få genom att studera aktieindex kan både vara att se hur dess förändringsprocesser ser ut, i sig självt eller för en viss marknad, men också för att se hur se hur de presterar i jämförelse med andra index. Index kan både under- och överprestera, eller hålla sig på en förväntad nivå. Att jämföra index på det sättet är någonting som bland annat fondförvaltare och aktieförvaltare kan ägna sig åt, men det är inte ovanligt att investerare använder sig av samma metod för att analysera kurser.

Om man investerar på OMXS30 kan det så klart vara extra bra att känna till hur aktieindexet fungerar för att på så sätt kunna förutsäga med större sannolikhet hur Stockholmsbörsen kommer röra sig under den närmsta framtiden. Det behöver inte vara exakta procentsatser man klurar ut, utan kan räcka med att veta på ett ungefär om dagen kommer börja med minus eller plus.

För personer som investerar på den svenska marknaden är ofta alla marknader viktiga, om man däremot investerar internationellt kan det vara bra att även ha koll på utländska aktieindex. USA är ofta centralt när man utgår från ett internationellt perspektiv, då de har ett stort inflytande när det gäller världsekonomin, vilket i sin tur påverkar nationalekonomin i Sverige. Idag sker transaktioner över hela världen och då många börser är integrerade med varandra innebär det också att deras rörelser påverkar kapitalmarknader runtom i världen.

Andra kända aktieindex

Utöver OMXS30 finns det även andra kända aktieindex, i såväl Sverige och Europa som i resten av världen. De mest kända i Sverige utöver OMXS30 AFGX.  AFGX är Affärsvärldens generalindex.

I Europa är några kända aktieindex som finns CAC 40, DAX 30, FTSE 100 och Moskvabörsen. CAC 40 är det huvudsakliga aktieindexet i Paris där de 40 mest omsatta aktiebolagen finns listade. DAX 30 är ett tyskt aktieindex som har sitt säte i Frankfurt. FTSE 100 är ett brittiskt aktieindex som utgår från London, vilket listar de 100 mest omsatta aktiebolagen i Storbritannien. Moskvabörsen är en sammanslagning av tidigare RTS och Moscow Interbank Currency Exchange, vilka erhåller ryska aktieindex.

Några av de mest kända aktieindex som finns i Asien är Nikkei i Tokyo, Hang Seng i Hongkong, KSE i Karachi och BSE Sensex 30 i Bombay. I Amerika är de huvudsakliga aktieindexen som brukar omtalas bland annat Dow Jonas Industrial Average 30, Nasdaq Composite och Nasdaq 100 vilka har sitt huvudsäte i New York. Utöver det finns även S&P 500 i USA, Índice Bovespa i São Paulo och IPC i Mexiko.

Som bekant kan man få mycket information genom att följa de olika index som finns listade på världens alla börser. Tittar vi till exempel på OMX så har vi ju OMXS30 som listar den samlade utvecklingen av de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen. Vad dessa bolag har gemensamt är alltså att de är noterade på samma börs och de är alla stora till storleken. Där slutar ofta likheterna. Vill vi istället titta på bolag som är mer likasinnade och verkar inom samma industri så måste vi använda oss av någonting som heter sektorer. På såväl svenska som flera internationella börser brukar man använda sig av 8 tydligt definierade sektorer. VI ska nu titta på dessa 8 sektorer och hur dessa sektorer ter sig på stockholmsbörsen.

Energi

Energisektorn är en så kallad cyklisk sektor, vilket innebär att den påverkas av konjunkturen. Har vi högkonjunktur så kommer ekonomin att gå på högvarv och efterfrågan på energi kommer att öka. Tittar vi på energisektorn som helhet så handlar mycket så klart om oljepriset. Vi är fortfarande mycket beroende av oljan för vår energiproduktion och tillgången på olja avgör ofta hur stora marginalerna blir i energisektorn. Vill man dock investera på längre sikt så är energisektorn mycket intressant ur det hänseendet att många politiska beslut har fattats och många fler väntas. Politikerna vill styra oss mer mot förnybara energikällor, så som vindkraft, solkraft och vattenkraft. Energibolagen lyfter fram sina gröna alternativ mer och mer och även konsumenterna blir mer medvetna.

Råvaror

Råvarusektorn är också en cyklisk sektor, precis som energisektorn. Råvaror kan vara allt från metaller till skog. I Sverige har vi en betydande råvarusektor med våra stora gruvbolag samt skogsbolagen som också är stora till storleken. Råvarusektorn är en relativt exportberoende sektor då mycket av det som produceras går till utlandet för vidare förädling eller för att bli en del av dessa länders produktion. I Sverige handlar inte råvarusektorn sp mycket om att hitta fyndigheter, till exempel guld, utan att på ett effektivt sätt kunna producera järn, och stål, odla skog och jordbruksprodukter. Det finns i och för sig ett fåtal bolag på Stockholmsbörsen som sysslar med prospektering av oljefyndigheter utomlands, men sett till börsen i helhet så finns det väldigt så inslag av den  sorten på OMX.

Industri

Industrisektorn i Sverige är stark. Den vilar på en stark tradition och Sverige är och har länge varit ledande inom vissa områden. Stora globala företag som SKF har vuxit fram ur den svenska industrisektorn och ser man på Stockholmsbörsen idag så utgör tillverkningsindustrin hela 20% av det svenska näringslivets totala förädlingsvärde. TIll industrisektorn räknas också motorfordonsindustrin, vilket är en bransch som ökat mycket på senare år. Industrisektorn följer väl konjunkturen och är alltså en så kallad cyklisk sektor. Det är även en mycket exportberoende sektor då mycket av det som produceras, speciellt inom  stål- kemi- och skogsindustrierna, exporteras utomlands.

Konsumentsektorn

Till konsumentsektorn räknas bolag vars målgrupp är slutkonsumeterna. Sektorn är så klart extremt konjunkturkänslig och påverkas också av politiska beslut, så som marginalskatter, med mera. Dessutom påverkas sektorn av valutakurser. Allt eftersom konsumenterna handlar mer och mer på nätet så suddas de traditionella nationella gränserna ut och vi väljer i större utsträckning att handla från den butik som ger oss bäst pris – oavsett vart i världen den är belägen. Alltså är det valutakurser som styr, tillsammans med den svenska kronans generella köpkraft i andra länder. Det finns många tydliga faktorer som påverkar konsumentsektorn. En sådan faktor är bostadsmarknaden. Man kan tydlig se att en mer osäker bostadsmarknad skapar en mer dämpad efterfrågan i konsumentsektorn.

Hälsovård

Hälsovårdssektorn är en så kallad defensiv sektor. Det innebär att den inte påverkas på samma sätt som cykliska sektorer av det rådande konjunktursläget. För att ta ett exempel; människor kommer behöva mediciner oavsett om de har mindre pengar i plånboken. På Stockholmsbörsen finns det en hel del stora bolag inom hälsovårdssektorn att investera i. Dessa aktier eller fonder är bra att ha i sin portfölj för att skapa en diversifierad portfölj. Även om dessa bolag inte kommer att se en lika kraftig uppgång vid en högkonjunktur, som till exempel ett bolag inom konsumentsektorn, så kommer de heller inte att se en lika kraftig nedgång när konjunkturen vänder nedåt.

Finans

Inom finanssektorn finner vi banker och finansiella institut, med mera. Även investmentbolag. Att investera i ett investmentbolags aktier är ju lite som att investera i en fond, då investmentbolaget till viss del agerar som en fondförvaltare. Finanssektorn i Sverige har gått bra de senaste åren och ingen har väl undgått de stora vinsterna bankerna gjort på bolånen. Marknadsräntan har varit rekordlåg men bankerna har ändå lyckats hålla bolåneräntorna relativt höga och på så sätt skapat gigantiska marginaler och tjänat bra med pengar. Återstår att se vad som händer nu när räntan väntas stiga. Dessutom har ju bostadsmarknaden stannat av lite i sin framfart vilket också påverkar finanssektorns utveckling.

Fastighet

Fastighetssektorn rymmer bolag som verkar inom fastighetsbranschen. Denna sektor är vad som kallas en sencyklisk sektor. Det innebär att sektorn reagerar senare än det cykliska sektorerna på svängningarna i konjunkturen. Det är alltså tröghet i rörelserna. Detta beror på att byggbolagen jobbar med långa projekt och man hinner helt enkelt inte reagera på konjunkturen på samma sätt som till exempel konsumentsektorn. Stockholmsbörsen har många stora byggbolag och många bolag både bygger och förvaltar fastigheter. Staten har nyligen gått in och inför bland annat amorteringskrav för bostadsköpare. Även om nyproduktion har tillåtits göra undantag för dessa regler så har den generella efterfrågan på bostadsmarknaden dämpats. Mycket också på grund av att priserna steg så kraftigt fram tills nyligen.

IT

IT-sektorn i Sverige växer. IT-sektorn växer globalt och här finns det fina investeringar att göra för den som har rätt känsla för affärer. Sektorn är innovationsdriven men har också bra marginaler och kassaflöden generellt. Sedan IT-bubblan i Sverige vid millennieskiftet så har investerare i Sverige varit lite avvaktande till att investera för tungt i sektorn, men detta har börjat ge med sig på senare år.